Kompetensförsörjning
i Dalarna
i Dalarna
Skapad av: Samhällsanalys, Region Dalarna
Senast uppdaterad:
2024-02-12
I ljuset av en ständigt föränderlig arbetsmarknad och det accelererande tempot inom teknologisk utveckling står Dalarna inför utmaningar och möjligheter när det gäller att säkerställa en robust och hållbar kompetensförsörjning. I Dalarna finns en stor variation av industrier som behöver kompetensförsörjas, allt ifrån en högteknologisk industri till en turism-industri baserad på dalarnas kulturella kontext och hållbarhet. Denna rapport är avsedd att belysa de viktigaste aspekterna av regionens nuvarande och framtida kompetenslandskap, identifiera trender och behov, samt föreslå strategier för att möta dessa utmaningar på ett proaktivt sätt. Rapporten kommer även att utforska de centrala sektorerna och branscherna som driver regionens ekonomi. Vidare kommer den att analysera befintliga kompetensresurser, identifiera eventuella luckor och framhäva möjligheter för kompetensutveckling och nytänkande samarbete mellan näringsliv, utbildningsinstitutioner och offentliga sektorn. Denna rapport är avsedd att fungera som en grund för informerade beslut och samverkan, med målet att säkra regionens framtid genom en stark och anpassningsbar kompetensförsörjning.
För att få en bättre uppfattning om utbildningssystemet i Dalarna och hur det fungerar, rekommenderas att läsa:
Utbildningssystemet är uppdelat i flera nivåer, och det sträcker sig från förskola till högre utbildning. Här är en översikt över de olika utbildningsnivåerna efter grundskolan:
Efter avslutad grundskola kan eleverna välja att fortsätta till gymnasieskolan, som varar i tre år. Gymnasieskolan ger eleverna möjlighet att specialisera sig inom olika ämnesområden och förbereder dem för högre utbildning eller arbetsmarknaden. Studieinriktningar kan vara allt ifrån högskoleförberedande program till yrkesinriktade program. Några av de mindre kommunerna i Dalarna har inte egen gymnasieutbildning, utan de samverkar med andra kommuner för att erbjuda gymnasieutbildning. I vissa kommuner som har erbjuder gymnasieskola, kan det finnas samarbeten för att erbjuda elever program som inte finns inom kommunens utbud.
Det finns påläggsutbildningar eller kompletterande utbildningar som erbjuds till vuxna som inte är på högskolenivå. Det övergripande namnet på dessa är Vux. I Dalarna så går Vux under namnet DalaWux, vilket är ett samverkansorgan för all den kommunala vuxenutbildningen i alla 15 kommuner i Dalarna. Komvux är ett annat namn för den kommunala vuxenutbildningen. Syftet med Komvux är att en elev får möjlighet att förse sig med grundskole- och gymnasieutbildning för dem som saknar dessa kvalifikationer. Inom Komvux kan en elev läsa allt ifrån enstaka kurser till hela utbildningspaket, vissa yrkesutbildningar sker på Komvuxnivå, precis som på gymnasienivå.
En annan utbildningsform för vuxna är KY-utbildningar, vilket står för kvalificerad yrkesutbildning. Tidigare hette KY-utbildning YH-utbildning, vilket stod för yrkeshögskola. Dessa utbildningar sker i samarbete med näringslivet och är meningen att de ska leda till jobb efter examen. Inom KY-utbildningar så sker en del av utbildningen via kurser, och ungefär en tredjedel av utbildning sker via praktik, lärandet i arbetslivet (LIA). De flesta av KY-utbildningarna varar mellan 1-2 år och består av 40-80 KY-poäng, där en poäng motsvarar en veckas studier.
Folkhögskolor är utbildningsinstitutioner som erbjuder vuxenutbildning på en informell och folklig nivå. Dessa skolor har sitt ursprung i 1800-talets folkbildningsrörelse och strävar efter att erbjuda möjligheter till personlig utveckling och lärande utan formella krav på förkunskaper eller examensbevis. Folkhögskolorna är öppna för alla, oavsett ålder eller tidigare utbildning. Eleverna uppmuntras att delta aktivt i gemenskapen och bidra till en öppen och inkluderande lärandemiljö. Då folkhögskolorna inte utmynnar i traditionella examina, är de friare att experimentera med innehållet och läroplanen. Till skillnad från annan vuxenutbildning så syftar deras kurser snarare till att berika individens personliga och kreativa erfarenheter.
Den sista varianten av utbildning är arbetsmarknadsutbildning som oftast sker inom ramen av arbetsförmedlingen och syftet är att genom en kort, yrkesinriktad utbildning leda till jobb inom yrken där det är brist på utbildad personal och den är framförallt inriktad till personer som av olika skäl har svårt att hitta jobb. Oftast så sker utbildningen genom att Arbetsförmedlingen beställer en riktad utbildning av en privat- eller kommunal utbildningsanordnare, för att fylla de kompetensluckor som finns på arbetsmarknaden och på så sätt göra det lättare för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden att få jobb.I Dalarna har de unga (0-19 år) samt de i arbetsför ålder (20-64 är) minskat sedan slutet på 1960-talet, medan de äldre (65-79 år och 80+ år) har ökat kraftigt under samma tidsperiod, en utveckling som dessutom prognostiseras fortsätta i framtiden (se figuren nedan).
Figur 1
Dalarnas befolkningsutveckling är i linje med en övergripande trend inom stora delar av västvärlden, en trend som kan medföra att Dalarna ställs inför ett antal utmaningar i framtiden:
Arbetskraftsbrist: Minskningen av unga och arbetsföra personer kan resultera i en brist på arbetskraft. Detta kan vara särskilt påtagligt inom vissa sektorer och yrken, vilket kan hämma ekonomisk tillväxt och innovation.
Ökad börda på sociala trygghetssystem: Med en ökande andel äldre människor ökar behovet av hälso- och sjukvård samt pensioner. Detta kan öka belastningen på sociala trygghetssystem och offentliga finanser om det inte finns tillräckliga ekonomiska resurser för att stödja den åldrande befolkningen.
Strukturella förändringar på arbetsmarknaden: Arbetsmarknaden kan genomgå strukturella förändringar för att anpassa sig till den förändrade demografiska profilen. Det kan innebära ökad efterfrågan på teknologiska lösningar, automation och andra effektiviseringsåtgärder för att kompensera för bristen på arbetskraft.
Ökad efterfrågan på vårdtjänster: En ökande äldre befolkning kan leda till en ökad efterfrågan på hälso- och sjukvårdstjänster och äldreomsorg. Detta kan kräva investeringar och anpassningar inom hälso- och sjukvårdssystemet för att möta behoven hos den äldre befolkningen.
Under 2022 som den mest dominerande näringen i Dalarna när det gäller sysselsättning, och dess betydelse har dessutom ökat något under 2010-talet. Idag jobbar ungefär 2.9^{4} inom denna branschgrupp. Samtidigt var det inte bara inom hälso- och sjukvården som många invånare i Dalarna fann arbete; handel, transport, magasinering, kommunikation samt utvinning av mineral och tillverkningsindustri var också betydande sysselsättningssektorer under 2022.
Intressant nog har utvinning av mineral och tillverkningsindustrin sett en stadig minskning av antalet förvärvsarbetande sedan 1990-talet, vilket har omstrukturerat Dalarnas arbetsmarknad under årens lopp. År 1990 var dessa sektorer de mest framstående, men de har nu sjunkit till att vara den tredje största näringen i Dalarna. Denna förändring återspeglar den allmänna tendensen i många regioner där tjänstesektorn har fått ökad betydelse över tid.
Bland övriga branscher har det skett en ökning av antalet förvärvsarbetande, särskilt inom kreditinstitut, fastighetsförvaltning, företagstjänster samt forskning, utveckling och utbildning. Dessa sektorer har således bidragit till att bredda och diversifiera arbetsmarknaden i Dalarna. Sammantaget speglar denna utveckling en omställning mot en mer serviceorienterad ekonomi, medan vissa traditionella sektorer har minskat i omfattning.
Figur 2
I figuren nedan åskådliggörs de stora lokala skillnader som finns i Dalarna, vad gäller olika näringars storlek och betydelse.
Trots en minskning i antalet förvärvsarbetande inom u tillverkningsindustrin i länet i stort, är branschen fortfarande väldigt viktig i exempelvis Avesta (outukompu) och Ludvika (Hitachi). Det indikerar möjligtvis ett historiskt industrikluster som genomgår förändringar över tid.
I de kommuner som har ett akutsjukhus, Falun och Mora, är vård och omsorg den viktigaste branschen, vilket även gäller för Säter och Rättvik. I Leksand spelar handel en stor roll, då kommunen är säte för bland annat Clas Ohlson.
I de nordligaste kommunerna (Malung-Sälen, Orsa och Älvdalen) är byggindustrin en av de största arbetsgivarna, vilket delvis kan förklaras av den byggboom som skett i Dalarnas fjällvärld. Det är även tydligt att näringslivet i länets två största orterna (Borlänge och Falun) domineras de av tjänstesektorn (handel, företagstjänster, och offentlig förvaltning).
Figur 3
I figuren nedan visar den vänstra cirkeln branscher efter antal anställda bland kvinnor, medan den högra visa branscher efter antal anställda män. Kvinnor arbetar framförallt inom vård och omsorg, samt handel, medan män framförallt arbetar inom tillverkningsindustrin, bygg, handel samt företagstjänster.
Figur 4
I figuren nedan visar de orangea staplarna andelen kvinnor som har minst tre års eftergymnasial utbildning i Dalarna. Bland kvinnorna så har andelen med tre års eftergymnasial utbildning ökat från ungefär 7 procent till ca 30 procent mellan 1985 till 2022. De gröna staplarna är andelen män med minst tre år eftergymnasial utbildning i Dalarna. Andelen män med tre års eftergymnasial utbildning har ökat från ungefär 7 procent 30 procent mellan 1985 till ca 15 procent 2022. Det går att utläsa från tabellen att andel kvinnor med tre års eftergymnasial utbildning är dubbelt så stor 2022 mot mäns andel. Det finns flera möjliga förklaringar till det, dels att kvinnor jobbar i högre utsträckning inom vård och omsorg samt utbildning, där de flesta yrkesgrupper kräver eftergymnasial utbildning på minst tre år. Det finns även andra förklaringar, exempelvis att kvinnor generellt sätt, oavsett utbildning, påbörjar eftergymnasiala studier i högre utsträckning än män (Lunds Universitet, 2017; SCB, 2021; SCB, 2022).
HOPPET 99-00 BEHÖVER DISKUTERAS. HAR FÖR MIG ATT DET HAR NÅGOT ATT GÖRA MED HUR MAN MÄTER /JON
Figur 5
Stolparna är andelar med minst tre års eftergymnasial utbildning år 2022. Dalarna ligger näst längst ned i grafen, vilket visar att Dalarna har näst lägst andel med eftergymnasialt utbildade bland Sveriges län. Ungefär 30 procent av kvinnorna och 15 av männen i Dalarna har en eftergymnasial utbildning om minst 3 år, att jämföra med 45 procent för kvinnor och 34 i Stockholm, de län som har högst utbildningsnivå i Sverige. Spridningen mellan könen är således klart större i Dalarna än i Stockholm.
Figur 6
Grafen nedan visar att andelen arbetslösa i Dalarna (de blåa staplarna) konsekvent har varit lägre än andelen arbetslösa i Sverige (de görna staplarna). Seden pandemin så har både de arbetslösa i Sverige och Dalarna sjunkit, och nu ligger arbetslösheten på 6,4 respektive 5,8 procent (behöver uppdateras).
Dalarnas låga arbetslöshet beror till viss del på att: • Dalarna har en mångsidig ekonomi med olika industrier och sektorer, vilket kan minska sårbarheten för arbetslöshet. Om en sektor drabbas av nedgång kan andra sektorer fortfarande erbjuda möjligheter till sysselsättning (Dalastrategin 2030; Teknikföretagen, 2023). • En aktiv och stark arbetsmarknad, med företag som skapar nya arbetstillfällen och expansion av befintliga företag, kan bidra till att minska arbetslösheten (SVT, 2023; Arbetsförmedlingen, 2023). • Dalarna har goda kommunikationsmöjligheter och närhet till städer med hög ekonomisk aktivitet, vilket kan öka möjligheterna till arbete och affärsmöjligheter (Region Dalarna, 2022). • Det finns stöd för lokala företag, vilket stimulera ekonomin och skapa fler arbetstillfällen.
Figur 7
Efterfrågan på arbetskraft är i grunden ett teoretiskt begrepp som inte är helt rättfram att mäta. Historisk data över exempelvis antal förvärvsarbetande i olika branscher visar när efterfrågan möter utbud, dvs. när en person blir anställd. Efterfrågan kan dock överstiga utbudet, det blir exempelvis allt vanligare att företag har svårt att hitta arbetskraft, något som inte återspeglas i figurerna nedan. I detta avsnitt diskuteras vad de som förvärvsarbetar i Dalarna arbetar med, men också hur kvalificerade deras yrken är och åldersstrukturen på arbetsmarknaden.
I Dalarna är den klart största branschen, sett till antalet förvärvsarbetande, vård och omsorg med ungefär 28 700 anställda. Detta kan delvis förklaras med att befolkningen i Dalarna, precis som många andra glesbefolkade län, har en relativt hög medelålder, något som medför att mer vård och omsorg efterfrågas. Andra branscher med många anställda i Dalarna är tillverkning och utvinning samt utbildning, med ca 19 100 respektive ungefär 14 400 anställda. Inom vård och omsorg samt utbildning är en övervägande majoritet av de sysselsatta kvinnor, medan det omvända gäller för bygg och transport.
## $antal_per_bransch
Figur 8
Hur många som jobbar inom olika branscher i Dalarna har förändrats genom åren. En tydlig utveckling, mellan 1990 och 2022 är att många fler arbetar i företag som sysslar med företagstjänster, finans mm, en ökning på ungefär 6 100 förvärvsarbetande. Detta beror sannolikt på att många företag idag lejer bort vissa tjänster, såsom lokalvård. Om exempelvis ett tillverkande företag som SSAB tidigare anställde lokalvårdare själva, så återfanns dessa inom branschen tillverkning och utvinning, men om företaget istället lejer ut sådan verksamhet till andra företag specialiserade inom området, räknas lokalvårdarna istället som förvärvsarbetande inom företagstjänster, finans mm.
Den bransch i Dalarna där antalet förvärvsarbetande har minskat mest är tillverkning och utvinning, med ca 13 000 färre förvärvsarbetande 2022 jämfört med 1990. Detta beror delvis på det som diskuterades i föregående stycke, men en viktigare förklaring är sannolikt att företag inom tillverkning och utvinning idag har en mer automatiserad produktion än de hade för 30 år sedan, något som medför att det behövs färre antal anställda i produktionen.
Figur 9
AVVAKTA MED PROGNOSEN
Figur 10
Hur stor andel som jobbar inom yrken med olika former av kvalifikationskrav varierar relativt mycket mellan Sveriges län. Gotlands län har störst andel som arbetar inom enklare yrken, med ungefär 7 procent av de förvärvsarbetande i länet. Dock jobbar generellt relativt få inom dessa yrken, oavsett region. Om vi istället fokuserar på yrken med kvalifikationskrav som motsvarar gymnasial kompetens är skillnaderna större mellan Sveriges län. Minst andel återfinns i Stockholms län där ungefär 35 procent av de förvärvsarbetande har den typen av yrken, medan störst andel återfinns i Kalmar län med ungefär 55 procent av de förvärvsarbetande. För yrken med högre kvalifikationskrav, exempelvis “motsvarande fördjupad högskolekompetens”, är situationen mer eller mindre det omvända. Största andel har Stockholms län med ungefär 30 procent av de förvärvsarbetande, medan Kalmar län med ungefär 19 procent har lägst andel. Kvalifikationskraven i Dalarna påminner om de i Kalmar, med relativt stor andel av de förvärvsarbetande inom yrken med motsvarande gymnasial kompetens och färre inom yrken som kräver olika former av högskolekompetens.
Figur 11
Även mellan branscher varierar kvalifikationskraven naturligtvis. Störst andel som arbetar inom yrken av enklare karaktär återfinns i Dalarna inom hotell och restaurang, där mer än var fjärde arbetar inom den typen av yrke. Detta kan delvis förklaras av att hotell och restaurang också är den bransch i Dalarna med störst andel utrikes födda anställda. Personer som tillhör denna grupp tenderar att ha förgymnasiala utbildningar i större utsträckning än inrikes födda, vilket illustreras i avsnitt 4 nedan. Även inom företagstjänster är många yrken av enklare karaktär. Det omvända gäller inom exempelvis utbildning, där fler än hälften av de anställda arbetar inom yrken som kräver motsvarande högskolekompetens.
Figur 12
ONÖDIG? SÄGER VÄL EGENTLIGEN SAMMA SAK SOM FIGUREN OVAN?
Figur 13
Hotell och restaurang är den bransch där klart största andel yngre arbetar, drygt 25 procent av de förvärvsarbetande är mellan 16 år och 19 år gamla. Även inom kultur, fritid och nöje är många av de förvärvsarbetande unga, vilket är ett kvitto på att många unga tar sitt första steg in på arbetsmarknaden inom dessa branscher. Det omvända gäller för jord och skogsbruk, där närmare 75 procent av de förvärvsarbetande är äldre än 50 år. Detta kan delvis förklaras med att alla som äger en skogsfastighet räknas som förvärvsarbetande och många av dessa tenderar att vara äldre.
Figur 14
Störst antal personer över 50 år arbetar i Dalarna inom vård och omsorg. Ungefär 11 800 förvärvsarbetande inom branschen är minst 50 år och kommer således att gå i pension inom 15-20 år. Detta, i kombination med en befolkning som blir allt äldre och därför efterfrågar mer vård, leder till ett stort rekryteringsbehov inom vård och omsorg idag och i framtiden. Även inom tillverkning och utvinning är relativt många över 50 år, ca 8 500 förvärvsarbetande.
Figur 15
Bland Sveriges regioner är de befolkningsmässigt största även de vars befolkning i arbetsför ålder (20 - 64 år) har ökat mest det senaste dryga decenniet. Typiskt för dessa regioner är att de har ett positiv inrikes flyttnetto, dvs. människor i arbetsför ålder flyttar från andra delar av Sverige till exempelvis Stockholm eller Uppsala i större utsträckning än de flyttar därifrån. För många mindre regioner, såsom Dalarna, gäller det omvända. Härifrån flyttar många till andra regioner i Sverige, såväl utrikes födda som exempelvis har hamnat i Dalarna när de invandrat till Sverige, som inrikes födda.
I Sverige har invandringen (utrikes flyttnetto) överlag haft en positiv inverkan på den arbetsföra delen av befolkningens storlek det senaste dryga decenniet (de lila staplarna nedan). I vissa regioner, däribland Dalarna, motverkas denna ökning dock av ett negativt inrikes flyttnetto (gröna staplar) och en negativ demografisk förändring (blåa staplar), vilket sammantaget ger en minskande befolkning.
Figur 16
AVVAKTA MED. FINNS DET NÅGOT DIAGRAMSKRIPT SOM GÖR DETTA?
Om Dalarnas arbetsföra befolkning delas upp i inrikes och utrikes födda, framträder en mer nyanserad bild än den i föregående diagram. Tydligt är att Dalarnas arbetsföra befolkning minskat i antal de senaste decennierna och att detta drivs av att den inrikes födda delen av befolkningen minskar. I Dalarna minskade inrikes födda invånare i arbetsför ålder (20-64 år) från ungefär 145 000 personer år 2002 till ca 125 000 år 2022. Samtidigt har en relativt stor invandring medfört att utrikes födda invånare i arbetsför ålder har ökat från ungefär 12 000 personer år 2002 till ca 26 000 år 2022.
Figur 17
För att fördjupa förståelsen för utbudet av arbetskraft bör lokala arbetsmarknadsregioner inkluderas i analysen, utöver kommuner eller län som analysenhet. Lokala arbetsmarknadsregioner skapas utifrån pendlingsrelationer mellan kommuner. Om jobbskapandet i den egna kommunen är svagt, kan närhet till andra kommuners arbetsmarknader möjliggöra pendling och medföra en totalt sett starkare arbetsmarknad.
Det som i första hand påverkar pendlingsmönster är närheten till större städer. Högst andel utpendlare i Sverige har Uppsala län, där närmare var fjärde boende som förvärvsarbetar gör det i ett annat län, Stockholm i stor utsträckning. Även Södermanland och Västmanland, som båda ligger relativt nära Stockholm, har stor utpendling. Störst andel inpendlare har Kronobergs län. I Dalarna är andelen förvärvsarbetande som pendlar över länsgräns relativt liten.
SKRIPT FÖR PENDLING LÄN SAKNAS FÖR TILLFÄLLET. OKLART OM LÄNSPERSPEKTIVET ÄR INTRESSANT
Figur 18
Att flera av kommunerna i Dalarna tillhör större arbetsmarknadsregioner blir tydligt i diagrammet nedan. Störst andel utpendling har Säter där ungefär 56 procent av de boende som förvärvsarbetar gör det i en annan kommun, i stor utsträckning Borlänge. Även Gagnef (pendling till Borlänge) och Smedjebacken (pendling till Ludvika) är kommuner där många pendlar till sitt arbete. Störst inpendling har Borlänge, där ungefär 38 procent av de förvärvsarbetande bor i en annan kommun. I norra Dalarna, med flera kommuner som till ytan är stora, exempelvis Malung-Sälen och Älvdalen, är situationen det omvända. Här bor och arbetar de allra flesta i samma kommun.
Figur 19
Utbildningsnivån bland Dalarnas invånare varierar såväl mellan kvinnor och män, som mellan inrikes och utrikes födda. Kvinnor har generellt en högre utbildningsnivå än män, ungefär var fjärde kvinna (inrikes och utrikes födda) har en eftergymnasial utbildning på minst 3 år, vilket motsvarar minst kandidatexamen. För män är motsvarande siffra ungefär 13 procent för inrikes födda och ca 17 procent för utrikes födda. Således är en större andel av de utrikes födda högutbildade. Annars återfinns den största skillnaden mellan grupperna bland de med lägst utbildningsnivå. I gruppen inrikes födda har i praktiken alla mellan 20 och 64 år åtminstone en högstadieutbildning. För utrikes födda är bilden helt annorlunda. Drygt 16 procent av de utrikes födda kvinnorna och ungefär 13 procent av de utrikes födda männen har en högsta utbildning som understiger högstadiet. Detta är sannolikt en av förklaringarna till att utrikes födda har en klart lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda; personer med lägre utbildningsnivå har svårare att hitta jobb och står därför längre ifrån arbetsmarknaden.
Figur 20
Det är även stora skillnader i utbildningsnivå mellan åldersgrupper.
Om vi enbart fokuserar på de med en lägst utbildning, är det tydligt att
äldre är överrepresenterade i Dalarna. Detta beror sannolikt på att
utbildningsnivån i samhället har ökat över tid. Längre tillbaka vara det
möjligt att gå ut högstadiet och sedan få ett jobb, vilket är avsevärt
mycket svårare idag. Kraven på arbetsmarknaden har helt enkelt ökat.
Antalet med låg utbildning minskar därefter med åldern ner till
åldersgruppen runt 40 år, innan mönstret bryts. Att yngre åldersgrupper,
framförallt de mellan 20 och 35 år, har relativt många med låg
utbildning, beror troligtvis på att personer födda utrikes är
överrepresenterade i dessa åldersgrupper. Som vi diskuterade i
föregående avsnitt är det klart vanligare att utrikes födda har en
förgymnasial utbildning som högsta utbildning.
Figur 21
TA BORT?
Figur 22
Figur 23
Vid antagningen hösten 2023 antogs flest unga i Dalarna till introduktionsprogrammet, ett program dit enbart personer som inte är behöriga till andra program antas. Bland de nationella programmen antogs flest till ekonomiprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Högskoleförberedande program är således mest populära bland länets ungdomar. Bland yrkesförberedande program antogs flest till bygg- och anläggningsprogrammet respektive fordons- och transportprogrammet.
Figur 24
Det råder stora könsmässiga skillnader mellan antagna till olika program. För högskoleförberedande program är obalansen störst på samhällsvetenskapsprogrammet, dit klart flest tjejer antas och teknikprogrammet, dit klart flest pojkar antas. Bland yrkesförberedande program är det en överväldigande majoritet tjejer som antas till Vård- och omsorgsprogrammet medan en överväldigande majoritet killar antas till bygg- och anläggningsprogrammet och el- och energiprogrammet. Dessa obalanser återspeglas även senare i arbetslivet. Kvinnor är överrepresenterade inom vård och omsorg och utbildning, medan män är i klar majoritet inom byggsektorn. Om målsättningen är att skapa en mer jämställd fördelning mellan olika branscher i arbetslivet, är det således viktigt att börja arbetet redan i skolan. Det finns uppenbarligen stora skillnader mellan vilka val killar och tjejer gör redan då.
Figur 25
Det program som ökat klart mest i antalet antagna är introduktionsprogrammet. År 2011 antogs runt 91 personer till programmet, en siffra som ökade till 545 år 2023. Bland studieförberedande program är ökningen störst på ekonomiprogrammet, dit mer än dubbel så många antas idag som 2011. Bland program som i första hand kan ses som yrkesförberedande har antalet antagna till naturbruksprogrammet ökat avsevärt sedan 2011, medan antalet antagna till restaurang- och livsmedelsprogrammet och hotell och turismprogrammet har minskat tydligt.
Figur 26
Figur 27
De som tog examen från Högskolan Dalarna läsåret 2020 gjorde det i stor utsträckning från två program, hälso- och sjukvård samt pedagogik- och lärarutbildning. Andra populär program är företagsekonomin, handel och administration samt informations- och kommunikationsteknik (IKT).
Figur 28
TA BORT? Blir mest förvirrande när varken alla program finns, eller antal examinerade stämmer överens med figuren ovan.
Figur 29
En yrkeshögskola är en utbildningsform för yrkesinriktade studier på eftergymnasial nivå. Dess exakta roll varierar mellan olika länder. Inom yrkeshögskolan i Sverige finns två typer av examen på eftergymnasial nivå:
Yrkeshögskolan i Dalarna är i första hand inriktad på utbildningar inom vård och omsorg, vilket återspeglar sig på länets arbetsmarknad. Den vanligaste branschen för examinerade från yrkeshögskolan är specialiserad sluten somatisk hälso- och sjukvård på sjukhus, med 156 förvärvsarbetande i Dalarna (den första figuren nedan). Det finns dock även utbildningar inom tillverkning och utvinning, då specifikt utvinning av annan malm.
Det vanligaste inriktningen för personer som tagit en examen för yrkeshögskolan och förvärvsarbetar i Dalarna är läkarsekreterarutbildning, med 129 förvärvsarbetande. Även relativt många med inriktningar mot psykiatrisk vård och tandsköterska förvärvsarbetar i Dalarna (den andra figuren nedan).
Figur 30
Figur 31
Återigen oklart om det är vettigt att ta med trender och prognoser. Hur skall siffrorna tolkas?
Figur 32
En väl fungerande arbetsmarknad kännetecknas bland annat av att många arbetar, att många arbetar med vad de är utbildade till och att det inte råder någon större brist på kompetens. En arbetsmarknad med dessa kännetecken kan sannolikt hantera såväl kriser i samhället, som de utmaningar som arbetsmarknaden ställs inför i framtiden.
Sysselsättningsgraden, det vill säga utsträckningen i vilken människor i arbetsför ålder (20-64 år) arbetar, skiljer sig framförallt åt mellan inrikes och utrikes födda. Sysselsättningsgraden bland utrikes födda är lägre än sysselsättningsgraden för inrikes födda i samtliga svenska län. Det finns även skillnader mellan kvinnor och män. För inrikes födda, det vänstra diagrammet nedan, är sysselsättningsgraden för båda könen ungefär lika hög. Variationen i sysselsättningsgrad mellan länen är även den ganska liten. För utrikes födda (det högra diagrammet nedan) är bilden annorlunda. Utrikes födda män har en högre sysselsättningsgrad än utrikes födda kvinnor i samtliga län förutom Norrbotten. I Dalarna var sysselsättningsgraden bland utrikes födda män ungefär 70 procent, vilket är ca 7 procentenheter mer än för utrikes födda kvinnor i Dalarna.
Något man dock måste ta hänsyn till när man analyserar sysselsättningsgrad bland utrikes födda är hur lång tid personerna har varit i Sverige, samt vilken utbildningsnivå de har. För en djupare diskussion runt detta, se Region Dalarnas rapport “Kvinnor och män i Dalarna”
Figur 33
Vad gäller sysselsättningsgrad uppvisar kommunerna i Dalarna ett liknande mönster som länen på nationell nivå. Gruppen inrikes födda har en högre sysselsättningsgrad i samtliga kommuner i Dalarna jämfört med utrikes födda. Även här är sysselsättningsgraden för inrikes födda kvinnor och män ungefär lika hög. För utrikes födda är det däremot stora skillnader mellan kvinnor och män, men också mellan olika kommuner. I linje med den nationella bilden är sysselsättningsgraden högre för gruppen utrikes födda män än för utrikes födda kvinnor. Sysselsättningsgraden för utrikes födda män skiljer sig dock åt mellan kommuner där den högsta sysselsättningsgraden finns i Gagnef (ca 78 procent) och den lägsta i Avesta (ungefär 64 procent).
Skillnaderna mellan utrikes födda kvinnor och män är mer synlig mellan kommuner i Dalarna än när länen som helhet jämförs. Falun har den högsta sysselsättningsgraden för gruppen utrikes födda kvinnor, runt 71 procent, och ligger klart över genomsnittet för Dalarnas län (knappt 63 procent). Samtidigt är sysselsättningsgraden i Borlänge kommun bland utrikes födda kvinnor bara ungefär 58 procent.
Värt att notera är att en del av skillnaden i utrikes föddas sysselsättningsgrad mellan kommunerna i Dalarna sannolikt kan förklaras av skillnader i antalet personer som invandrade under åren runt flyktingkrisen 2015. Exempelvis var Avesta, Ludvika och Hedemora de tre kommuner som hade högst invandring i förhållande till folkmängd under 2015, 2016 och 2017.
Figur 34
Nivån av matchning på arbetsmarknaden mäter i hur stor utsträckning människor jobbar med vad de är utbildade till. Generellt tenderar olika typer av specialiserade eftergymnasiala utbildningar, exempelvis läkare och psykologer, ha hög matchning. Utbildar man sig till läkare är det väldigt hög sannolikhet att man även har det som yrke (närmare 100 procent). På andra sidan av spektrumet finns dels olika former av gymnasieutbildningar, dels eftergymnasiala utbildningar inom exempelvis humaniora och konst, där runt hälften jobbar med vad de är utbildade till. Rent generellt ligger matchninggraden på runt 71 procent i Sverige, där något fler kvinnor än män jobbar med vad de är utbildade till. Det finns vissa skillnader mellan länen, men dessa är relativt små. I Dalarna är matchningsgraden ca 69 procent, vilket är något sämre än riket som helhet.
Figur 35
Matchningen på arbetsmarknaden tenderar att variera beroende på var man är född. I Dalarna har inrikes födda högst matchning med ungefär 70 procent för både kvinnor och män. Även personer födda inom EU har hög matchning (runt 66 procent). Lägst matchningsgrad har personer födda i Asien (ca 64 procent).
Figur 36
Ytterligare en viktig aspekt av en regions arbetsmarknad är hur lätt det är för arbetsgivare att hitta arbetskraft. Bland Sveriges län varierar den upplevda bristen på arbetskraft relativt mycket. Lättast att hitta kompetens år 2023 har småföretag i Östergötlands län, där ungefär 20 procent av småföretagen uppger att de har brist på kompetens. Att jämföra med Norrbottens län, där ungefär 45 procent av småföretagen uppger att de har samma brist. I Dalarna upplever ungefär 41 procent av småföretagarna att de har svårt att hitta arbetskraft, vilket är en ökning med 13 procentenheter sedan undersökningen som gjordes 2020.
Figur 37
Sammanfattningsvis…
Figur 38
Figur 39
Figur 40
Figur 41
Figur 42
Figur 43